Mini är fortfarande sjuk. Jag ska snart åka till jobbet och det är Olas tur att VABba. Idag får de åka en tur till vårdcentralen. Nu låter minis hals som en liten kaffekokare. Stackarn.

Igår skulle mini absolut ha ketchup. Han stod vid kylskåpsdörren och pekade frenetiskt och sa -dänn! dänn! (alltså den, den..=))
Jag förklarade att man faktiskt inte äter bara kechup utan ketchup är ett tillbehör.  Då slog det mig att vi hade ju sånnadäringa bilarmakaroner. Specialmakaroner till ett specialtillfälle.. Det passade perfekt.




När väl lunchen var klar tog jag fram ketchupen.. öppnade...vände den uppochner och jag han precis med den där första ketchupskaken ni vet...  -Nääääee!!! Näe näe! näe! , sa mini bestämt.
Det skulle plötsligt inte alls vara någon ketchup minsann. Kanske var det för att inte förstöra de fina bilarna eller så är det pga det rådande "allt ska vara som JAG vill" perioden.

Winston på första parkett